Nej, det var ingen trevlig stund
Jäklar vad det regnade idag. Såg ni?! Det var som om himlen öppnade sig och bara öste ut allt genom en gigantisk tunna.
Mikael sprang. Jag sprang. Mikael fortsatte springa. Jag var tvungen att stanna och hosta upp lungorna lite.
Och precis när jag står där och hostar, totalt genomblöt och lite kissnödig, tittar jag upp och ser min före detta chef M på KSRR komma i sin fina bil.
Leendes vinkade han till mig samidigt som han körde förbi torr och glad.
Det var precis då jag sjönk genom asfalten och dog.

Mikael sprang. Jag sprang. Mikael fortsatte springa. Jag var tvungen att stanna och hosta upp lungorna lite.
Och precis när jag står där och hostar, totalt genomblöt och lite kissnödig, tittar jag upp och ser min före detta chef M på KSRR komma i sin fina bil.
Leendes vinkade han till mig samidigt som han körde förbi torr och glad.
Det var precis då jag sjönk genom asfalten och dog.

Kommentarer
Postat av: Anders Gustafsson
Har varit med om ett likadant ögonblick. En elev jag lärt köra bil passerade mig när jag tog skydd under ett träd i ösregn. Jag liftade och hon vinkade och körde vidare. Kan finnas något skäl till det. Vem vet, men lite småcoolt var det.
Trackback