Jag klarade det!

Överlevde dagen utan någon större träningsvärk!

Däremot var armvärken flitig och visade sitt ansikte tidigare på morgonen, vilket gjorde att jag knappt kunde röra handen på pekdonen på den bärbara.

Så min chef fick snällt knalla iväg och ge mig en mus. Resten av dagen gick åt att ta emot hån, skratt och fniss av mina kollegor.

Det var jag eller fångarna på fortet.

Varsågod.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0