Tålamod

Precis som Ida försöker jag flytta, men det går inte så bra. 

Pustar, frustar och fnyser med samma inlevelse som om hela livet hängde på en skör tråd, men ändå vill det inte falla på plats.

Återkommer om jag inte blivit galen och lagt ner allt, ni lär nog märka hur lösningen blir.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0