Sneaky
Ni vet när man sitter fokuserar och arbetar intensivt med något och så plötsligt bryts allt av att den där känslan dyker upp.
Man känner sig iakttagen.
Diskret försöker man vända sig om och se om vad som sker, men utan att riktigt tydligt visa att man sniffat upp ett spår och lyckas skrämma bort förövaren.
Precis så hade jag tidigare i dag.
Med hörlurarna på högsta volym och högar med papper satt jag i min egen värld när känslan dök upp. Vem tittar på mig? Spanar upp över datorn, men ser ingen. Dyker ner bland arbetet igen, men känslan vägrar släppa.
Vrider mig till höger och upptäcker en fnissande Lotta som nöjt kikar på mig bakom en svart skärm.
Sen dyker hon ner igen och fortsätter arbeta.

Man känner sig iakttagen.
Diskret försöker man vända sig om och se om vad som sker, men utan att riktigt tydligt visa att man sniffat upp ett spår och lyckas skrämma bort förövaren.
Precis så hade jag tidigare i dag.
Med hörlurarna på högsta volym och högar med papper satt jag i min egen värld när känslan dök upp. Vem tittar på mig? Spanar upp över datorn, men ser ingen. Dyker ner bland arbetet igen, men känslan vägrar släppa.
Vrider mig till höger och upptäcker en fnissande Lotta som nöjt kikar på mig bakom en svart skärm.
Sen dyker hon ner igen och fortsätter arbeta.

Kommentarer
Trackback